Hej och välkommen till Stödgruppsprojektet!
Forskning visar att substansmissbruk inte bara medför negativa konsekvenser för den som brukar substanserna utan också för närstående som familjemedlemmar, vänner, arbetskollegor med flera.
En femtedel av barnen i Sverige växer upp där åtminstone en av föräldrarna har alkoholproblem och av dem har 15 % upplevt negativa konsekvenser av sina föräldrars drickande.
En av de vanligaste stödformerna för dessa barn, eller barn som har föräldrar med psykisk ohälsa, eller där det förekommer våld/bråk i familjen är stödgruppsprogram som finns över hela landet.
Tack till alla deltagare!
Vi vill rikta ett varmt tack till alla barn, vårdnadshavare och stödgruppsledare som har deltagit i projektet. Utan er medverkan hade denna viktiga forskning inte varit möjlig.
Aktuellt
Vad är Stödgruppsprojektet?
Stödgruppsprojektet startade våren 2022 och syftar till att undersöka om stödgrupper ger någon effekt för barn i åldern 6–12 år som lever i familjer där det finns psykisk ohälsa, missbruk/beroende av alkohol, narkotika, läkemedel, eller våld/bråk i familjen. Projektet vill, förutom att se om stödgrupper ger effekt för barnen, även ta reda på vilka delar i stödgruppernas arbete som är mest gynnsamma.
Vad är viktigt med Stödgruppsprojektet?
Att undersöka om stödgrupper stödjer barnen på ett gynnsamt sätt. Men även om detta är viktigt så ser vi att den största nyttan är att identifiera vad inom stödgrupperna som fungerar, vilka teman som är mest gynnsamma.
Stödgruppsledare kan ha direkt nytta av projektet då de kan visa upp resultatet för sin huvudman eller andra som har intresse för verksamheten. Projektet kan också göra nytta för att förbättra utbildningen av stödgruppsledare och i förlängningen då även arbetet i stödgrupperna.
Film om projektet!
Peter Larm och Barbro Henriksson berättar om forskningsprojektet.
Medverkande i projektet
Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet (SU), Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland (LNF) och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Projektet finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) som är ett statligt forskningsråd under Socialdepartementets ansvarsområde.
Inom projektet finns en projektgrupp som består av de personer som praktiskt arbetar med projektet. Knutet till projektet finns en vetenskaplig grupp som tillsammans med projektledaren ser till så att projektet är vetenskapligt utfört. Projektet har också en referensgrupp bestående av olika verksamhetsföreträdare som hjälper projektgruppen med mer övergripande frågor. Även en referensgrupp bestående av stödgruppledare är bildad för att hjälpa oss med det praktiska arbetet. Nedan beskrivs vilka som ingår i de olika grupperna.
Projektgruppen
Peter Larm, projektledare och forskare, docent vid Institutionen för folkhälsovetenskap (SU)
Barbro Henriksson, projektkoordinator och datainsamlare som besöker stödgrupper (LNF)
Angelica Bertlin, forskningsassistent och datainsamlare som besöker både kontrollgrupp och stödgrupper (SU)
Anette Palmquist, administratör i projektet (CAN)
Elsa Gatica Arikhan, samordnare för bl.a. nätverket av stödgrupper i Västra Götaland (LNF)
Erica Sundin, forskare/utredare (CAN)
Vetenskapliga gruppen
Peter Larm, projektledare
Erica Sundin, forskare/utredare (CAN)
Mats Ramstedt, professor vid Stockholms universitet
Fabrizia Giannotta, docent vid Stockholms universitet
Tobias Elgán, forskare vid Karolinska Institutet
Referensgruppen – verksamhetsföreträdare
Disa Jagurdzija, regionschef NBV Väst
Charlotta Rehnman Wigstad, direktör CAN
Mona Örjes, förbundsordförande Junis
Tobias Elgán, forskare KI
Maria Kornevik Jacobsson, vice ordförande LNF
Ulrika Ankargren, länsstyrelsen i Västra Götaland
Christine Demetriades, verksamhetsansvarig Eleonoragruppen
Referensgruppen – stödgrupperna
Anette Andheimen, samordnare och stödgruppledare i Kungälv
Eva Svernling, samordnare och stödgruppledare i Stenungsund
Dennis Lindberg, stödgruppledare i Lilla Edet