Hej och välkommen till Stödgruppsprojektet!

Forskning visar att substansmissbruk inte bara medför negativa konsekvenser för den som brukar substanserna utan också för närstående som familjemedlemmar, vänner, arbetskollegor med flera.

En femtedel av barnen i Sverige växer upp där åtminstone en av föräldrarna har alkoholproblem och av dem har 15 % upplevt negativa konsekvenser av sina föräldrars drickande.

En av de vanligaste stödformerna för dessa barn, eller barn som har föräldrar med psykisk ohälsa, eller där det förekommer våld/bråk i familjen är stödgruppsprogram som finns över hela landet.

Vad är Stödgruppsprojektet?

Stödgruppsprojektet startades under våren 2022 och omfattar stödgrupper i hela landet där syftet är att undersöka om stödgrupper för barn i åldern 6-12 år ger någon effekt samt att identifiera vad i stödgruppernas arbete som ger mest gynnsamma effekter. Stödgruppsprojektet riktar sig till barn där någon av föräldrarna har ett missbruk/beroende av alkohol, narkotika eller läkemedel, eller där någon av föräldrarna har psykisk ohälsa, eller där det förekommer våld/bråk i familjen.

Barn i åldern 6-12 år, som går i stödgrupper jämförs sedan med barn i en så kallad kontrollgrupp, det vill säga barn, 6-12 år, som har liknande familjesituation men som inte deltar i stödgrupp. Det som jämförs är ifall de barn som går i stödgrupper upplever förbättringar i kronisk stress, copingförmåga, självkänsla, socialt stöd, emotionella problem, hyperaktivitet/koncentrationssvårigheter samt normbrytande beteende.

Projektet är utformat för att störa stödgruppernas och andra verksamheters arbete så lite som möjligt och innebär i stora drag att forskningspersonal kommer ut och träffar barnen vid tre tillfällen. Forskningspersonal träffar barnen i stödgrupper vid verksamhetens första träff, sista träff och sedan 6 månader efter stödgruppen avslutats.

Träffen med barnen tar maximalt en halvtimme så därför behöver den första och sista träffen förlängas med en halvtimme. Forskningspersonal träffar barnen i kontrollgruppen vid ett första tillfälle, sedan efter 4 respektive 10 månader. Varje träff tar maximalt en halvtimme.

Vad är nyttan med Stödgruppsprojektet?

Att undersöka om stödgrupper stödjer barnen på ett gynnsamt sätt. Men även om detta är viktigt så ser vi att den största nyttan är att identifiera vad inom stödgrupperna som fungerar, vilka teman som är mest gynnsamma.

Stödgruppsledare kan ha direkt nytta av projektet då de kan visa upp resultatet för sin huvudman eller andra som har intresse för verksamheten. Projektet kan också göra nytta för att förbättra utbildningen av stödgruppsledare och i förlängningen då även arbetet i stödgrupperna.

För familjer som deltar i kontrollgruppen är medverkan i projektet viktig då vi behöver er som jämförelsegrupp. På detta sätt hjälper ni till så att fler barn kan få möjlighet att delta i stödgrupper och ni hjälper också till att förbättra stödgruppernas arbete.

Stödgruppsprojektet är godkänt av Etikprövningsmyndigheten.

Film om projektet!

Peter Larm och Barbro Henriksson berättar om forskningsprojektet.

Vi söker just nu…

…förutom stödgrupper från hela landet så söker vi familjer från Stockholmsområdet eller närliggande som kan ingå i kontrollgruppen.

Du som arbetar med familjer med barn, 6-12 år, där någon av föräldrarna har ett missbruk/beroende av alkohol, narkotika eller läkemedel, eller där någon av föräldrarna har psykisk ohälsa eller där det förekommer våld/bråk i familjen, kontakta gärna Barbro Henriksson.

Detta gäller om du arbetar inom beroendemottagningar, socialtjänsten, behandlingshem, ideella organisationer, som anhörigkonsulent eller inom andra verksamheter där du kommer i kontakt med sådana barn/familjer.

Vilka är medverkande i Stödgruppsprojektet?

Projektet är ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitet (SU), Länsnykterhetsförbundet Västra Götaland (LNF) och Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Projektet finansieras av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE) som är ett statligt forskningsråd under Socialdepartementets ansvarsområde.

Inom projektet finns en projektgrupp som består av de personer som praktiskt arbetar med projektet. Knutet till projektet finns en vetenskaplig grupp som tillsammans med projektledaren ser till så att projektet är vetenskapligt utfört. Projektet har också en referensgrupp bestående av olika verksamhetsföreträdare som hjälper projektgruppen med mer övergripande frågor. Även en referensgrupp bestående av stödgruppledare är bildad för att hjälpa oss med det praktiska arbetet. Nedan beskrivs vilka som ingår i de olika grupperna. 

Projektgruppen

Peter Larm, projektledare och forskare, docent vid Institutionen för folkhälsovetenskap (SU)
Barbro Henriksson, projektkoordinator och datainsamlare som besöker stödgrupper (LNF)
Helén Olsson, forskningsassistent och datainsamlare som besöker både kontrollgrupp och stödgrupper (SU)
Anette Palmquist, administratör i projektet (CAN)
Elsa Gatica Arikhan, samordnare för bl.a. nätverket av stödgrupper i Västra Götaland (LNF)
Erica Sundin, forskare/utredare (CAN)

Vetenskapliga gruppen

Peter Larm, projektledare
Erica Sundin, forskare/utredare (CAN)
Mats Ramstedt, professor vid Stockholms universitet
Fabrizia Giannotta, docent vid Stockholms universitet
Tobias Elgán, forskare vid Karolinska Institutet

Referensgruppen – verksamhetsföreträdare

Disa Jagurdzija, regionschef NBV Väst
Charlotta Rehnman Wigstad, direktör CAN
Mona Örjes, förbundsordförande Junis
Tobias Elgán, forskare KI
Maria Kornevik Jacobsson, vice ordförande LNF
Ulrika Ankargren, länsstyrelsen i Västra Götaland
Christine Demetriades, verksamhetsansvarig Eleonoragruppen

Referensgruppen – stödgrupperna

Anette Andheimen, samordnare och stödgruppledare i Kungälv
Eva Svernling, samordnare och stödgruppledare i Stenungsund
Dennis Lindberg, stödgruppledare i Lilla Edet